Microrecension: "I Am Alive"



Ni vet den där känslan man får då världen just fallit samman i en följd av naturkatastrofer och ett tjockt lager av  giftigt damm just lagt sig över den annars nystädade trottoaren? Just så lär den namnlösa protagonisten känna sig i "I am alive" då det är just detta som har inträffat. Som grädde på moset har mångfalden av de överlevande fått Hannibal Lectors aggressiva tendenser att vilja att se din hjärnsubstans på sina rostiga macheter.
   Mr. Namnlös, som jag väljer att kalla huvudkaraktären, har just återvänt till sin hemstad efter ett års frånvaro för att finna sin fru och dotter. Vad som väntar honom är förfallna betongbroar och raserade höghus vilka man genom spelets gång, mer än ofta, tvingas klättra både över och under för att ta sig fram.
  I "I am alive" är inte den galna skaran överlevare  nödvändigtvis din värsta fiende utan konditionen. Allting ansträngande som Mr. Namnlös tar sig an förbrukar kondition, allt från att springa till att andas
in de täta dammpartiklar som gör det omöjligt för honom att se korsningen vid nästa vägkrön.
   Vill man fresta konditionsmätaren riktigt duktigt passar man gärna  på att ta sig en joggingtur vid de tidpunkter i spelet då "dimman" är som tjockast. Om inte gör man bäst i att klättra upp över den tunga smoggen varhelst man kan.
   Tillgången till proviant och ammunution är lika utspridd, och existerar i ungefär samma mån, som tonåringens glesa mustasch. Varje strid är ett övervägande emot sitt bättre vetande och ofta tvingas spelaren bluffa ner fienderna på knä med en pistol utan en endaste patron inmatad i magasinet.
   Det som inleds med en stark historia stöttas av trovärdiga animationer och lyfts upp ännu mer av röstskådespelet. Men någonstans, sisådär en timme in i spelet, snubblar historien över sig själv, rätar
upp sig och halkar i en vattenpöl av ologik. Trots det är den enda stora nackdelen med "I am alive" det abrupta slutet som lämnar oss ropandes efter mer.

"Ubisoft Shanghai" har lyckats skapa en unik postapokalyptisk upplevelse. Trots dess buggar, visuella svagheter och korta historia klamrar den sig fast på en likt en svulten fästning och släpper inte taget förrän Mr. Namnlös har slutfört sitt uppdrag.

Gameplay: http://www.youtube.com/watch?v=uUfBJrnrPNg
Lucas Varo

 

Inga kommentarer: