Micro-recension: "Collapse"


Det fornsovjetiska Ukraina tycks ha en fetisch för postapokalysm och allt som hör därtill. Spelserier som "S.T.A.L.K.E.R" och "Metro" har fått oss att både skita i brallan och åtnjuta massförstörda miljöer på ett sätt som varken Onkel Sam eller någon annan kan åstadkomma. Det till största delen okända spelet "Collapse" är inget undantag.
   Det radioaktiva actionäventyret är utspottat direkt ifrån Ukrainas hjärta Kiev och förutom förföriska bakgrunder bjuder det på både hetlevrat pang-pang och hårdkokt slagsmål ifrån ett 3rd-person perspektiv.
   Storyn slungar oss framåt i tiden efter en mytomspunnen katastrof namngedd "the first agression". Kaskader av Xenomorph inspirerade mutanter och andra missbildade sattyg väller ut ifrån händelsernas centrum i det centrala europa och i deras fotspår följer det aggressiva viruset B-13. I desperation upprättas en karantän som får både mexikanska gränsen och kinesiska muren att skämmas och innanför dess väggar blir makten fördelad hos ett fåtal klaner, var och en med egna värderingar och agendor.
   Efter ett attentat riktat emot ett möte mellan klanerna trycker spelet ner dig i ett par detaljerade armékängor som tillhör "Rodan" den enda klanledaren som fortfarande andas i rummet . Rotorbladen ifrån en helikopter fyller strax luften och innan du vet ordet av går du din första rond emot efterlämningen av människor i området till det tunga soundtracket från "newtone"
   "Creoteams" häftiga skapelse lägger störst fokus på de motioncappade animationerna vilket gör att såväl bossfighter som de regelbundna mötena av missfoster och människofraktioner är ytterst välkoreograferade.
Varje sving av ditt egendomliga vristsvärd utförs med precision och det är lika enkelt att byta från närstrid till skjutvapen som det är klia sig under hakan.
   Det episka slutet på resan från 2008 lämnar oss gapandes i längtan efter den än mer finslipade uppföljaren som redan finns ute.
   Dessvärre finns spelet endast i dess originalspråk, men hey, vem har inte alltid drömt om att banka på rödskägg till kommentarer som "dobranich comrade"

Gameplay: http://www.youtube.com/watch?v=B21igrQNFBs&feature=related

Micro-recension: "Capsized"



Enligt mig finns det inte särskilt många nackdelar med att punga ut den knappa hundringen på ett spel vars glädjefaktor är långt högre än sitt pris. Särskilt inte då det är ett sidescrollande äventyr vars mystiska soundtrack vaggar dig till ro efter en tuff arbetsdag med gaggiga kunder och kurrande mage.  Lägg sedan till ett co-op läge som höjer lyckan ytterligare och du har en väl investerad hundring.
   De flummiga och färgglada miljöerna i "Alientraps" indiespel "Capsized" får dig att glömma skogarna från Pandora i Avatar och istället åtnjuta ett charmigt och detaljerat mästerverk i 2D med något snarlika miljöer.
   Alientrap har lagt stor fokus på fysiken i spelet vilket gör att det är lika roligt att "walljumpa" från en klippa som det är att bränna iväg mot skyn med raketryggan eller svinga sig fram med sin hookshot.
   Den simpla storyn låter dig i ro utforska den främmande planeten din stumma, astronautinspirerade karaktär blivit strandsatt på. Det är så upp till dig att överleva giftiga växter och mordiska rymdinfödingar i jakten på ett sätt att ta dig ifrån den fientliga världen som ser dig som sin inkräktare.
   Den verkliga utmaningen ligger dock snarare i att strida emot sin vilja att stanna kvar i de charmiga grottorna, vandra vidare i de magnifikt belysta djunglerna eller fortsätta hoppa runt bland de organiska molnen på planetens yta.

Peace

Gameplay: http://www.youtube.com/watch?v=whAZMGSn2XI